Men viktigare än själva målet är sjupartiöverenskommelsen. Alla partier i Sveriges riksdag förutom de främlingsfientliga Sverigedemokraterna står bakom målet. I tider där nästan alla sakfrågor är ytterst osäkra i svensk politik, och där väldigt mycket kan ändras med en annan regeringskonstellation efter valet 9/9 2018, är en så bred och långsiktig enighet något helt unikt. Eftersom enigheten manifesteras i klimatlag, klimatpolitiskt ramverk och klimatmål så betyder det att den som vill investera i t.ex. en biogasanläggning, elektrifierade vägar eller It-lösningar för minskat transportberoende kan vara trygg. Därtill ser vi i den första budgeten som lagts efter att klimatlagen antogs, att regeringen mycket konkret gör större gröna satsningar än förut och att den ansvarsfulla oppositionen huvudsakligen reagerar med att önska mer, snabbare och med tydligare klimatnytta.

Lära av varann

Att Sveriges högsta prioritet är att ställa om transportsektorn - hela, inte bara nya bilar - beror inte bara på att det är den svåraste klimatnöten att knäcka, utan också att vi ser bäst förutsättningar att ta lönsamt ledarskap här. Det öppnar också för fördjupade samarbeten med Norge och Danmark, fördelade på:

• Vad vi kan lära av er. Likt resten av världen behöver vi lära av Norges elbilsboom, inte minst de underbetonade delarna som inte kostat särskilt mycket att införas, liksom el-färjorna och elektrifieringen av tung transport. Från Danmark lär vi oss hur cykling blir det självklara valet för vardagstransporter och hur det bidrar till bättre stadsmiljö och förbättrad hälsa. Från båda länderna kan Sverige lära sig ett och annat om kostnadseffektivitet; den senaste svenska budgeten visar att "mer pengar" i Sverige ofta misstas för "offensivare klimatarbete".
• Var vi behöver utvecklas tillsammans. På flygsidan har Avinor och Swedavia samma mål om fossilfritt inrikesflyg, medan Danmark lagt ner ett tidigare försök med flygskatt. På långväga sjöfart har alla tre länder starka rederier med tydliga klimatambitioner, men ännu utan någon självklar strategi. I dessa globala, hårt konkurrensutsatta marknader måste vi inse att ensam inte är stark; ett skandinaviskt triumvirat är den minsta rimliga enheten för framgång. Vi behöver också alla förbättra vårt systemtänk; den kanske helt stora utmaningen för framtidens omställning.
• Var Sverige har något att berätta. Sverige är världsledande på avancerade biobränslen; biogas från hushållsavfall, biodiesel från skosgrester och etanol med över 95% certifierad klimatreduktion. Vi har också en stark fordonsindustri övriga Norden saknar, med alltifrån testmöjligheter till marknadsavstämningar. Slutligen har vi alltså haft en process som ledde till den sjupartiöverenskommelse som ger näringslivet trygghet i en otrygg tid - erfarenheter vi gärna delar med oss.

Jag är halvdansk, var som barn övertygad om att jag kom från Røros och är nu vd för en svensk tankesmedja. Utifrån det har jag länge plågats av att det nordiska samarbetet går på halvfart och - det vittnade många om på Klimafrokosten - inte är politiskt prioriterat. Kanske beror det på att man börjat med svaret "nordiskt samarbete" innan frågan ens ställts. Nu gör vi tvärtom; vi avgränsar samarbetet till de områden där frågorna kräver svar och där succéreceptet stavas skandinavisk samverkan.